torsdag 29 november 2012

Vi blir inga änglar

Igår lyftes de åter igen vikter på MSB gym. Dieten sätter markanta spår på min styrka. Känns som jordens gravitation fördubblats de senaste dagarna. Ett ryggpass blev dock avverkat...

Gårdagens plan var att plugga till morgondagens tenta. Någon sa till mig att man ska göra vad man känner för, så jag åkte på hårdrockskonsert! Tiden var knapp och åter igen fick min Saab 9000 R twinturbo slita för kung och fosterland. Farten begränsades av mitt mord. De fysiska lagarna stod inte en chans då jag blåste förbi Grimhult i nästa 200 km/h. Orkanvindarna som skapades av det vakum som uppstod vid min frammarsch förändrade landskapet för all framtid.

Med buss tog jag, Rickard och Johan oss ner för att möta upp de andra. Kvällen var mörk, hård och kall. Precis som hårdrock. Nere i Kalmar gjorde min hunger sig påmind. In till konsum för att köpa ett paket skinka och en flaska high protein yalla joggi. Till förskräckta blickar inmundigade jag mitt inköp som ett djur. Detta sköljdes ner med sprit på Krögers. Mjöden flödade och bägare svingades. Förkröket toppades med en ålderdomlig drink, en drink som får den starkaste man att vekna. I århundrade har denna dryck varit de heligaste bland människor. Varje droppe smekte min själ när Pigge Piggelin rann ner för min strupe.

Konserten var grym! Stod längst fram när Raubtier slängde sin harmonica över det publikhav som formade dansgolvet. "HOPPA SOM NI VORE INVALIDA" bräkte den karga norrlänningen fram. "No problem" sa jag och fortsatte hoppa som vanligt. Som en liten vilsen pojke med epilepsi rörde jag mig till musiken.








Nu sitter jag här och inväntar den bakfylla som aldrig infann sig denna morgon. Ångesten över morgondagens tenta har slagit nya rekord i mitt vandaliserade sinne. Det är med kall insikt jag förstår att det kommer gå åt helvete. Men vad gör de! Jag ska träna sen. Ska sitta och drömma mig bort från vardagens bestyr. Glömma alla måsten och låta världen trasa sönder mitt yttre. Men jag finns inte där. Jag långt långt långt borta...






Från morgonens promenad. Hoppas ingen ser att jag står och tar bilder på mig själv...





Mitt framtida hem, hej hej! Togs igår när sista ölen skulle ner.

Lovade ju en träningsbild.







Uppdaterar senare om dagens eskapader.

//David

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar