fredag 30 november 2012

Errare humanum est, ignoscere divinum

Under den sista lyktan på min färd ser jag snön sakta dala till marken. Månens blygsamma sken kastar ljus över det alltmer vita landskapet. Jag följer den väg som går mot skogen. Här finns inga hus, inga människor. I skuggorna dansar siluetter till tystnaden. Mörkret omsluter mig mer och mer. Trädens kronor reser allt högre ju längre färden blir. Sen barndomsben har mörkret varit en fiende. Den rädsla som normalt infinner sig finns inte där. Var steg på färden tar mig längre och längre bort. Novembernattens kylan biter sakta sig fast på fingrarna. Mina fotsteg är det enda som hörs. Omvärlden upphör mer och mer att existera. En dunkel stillhet kackar på mitt bröst. En stillhet som väntar tills dagen åter gryr...






Ingen träningen men en skön promenad blev de.

//David


Fredag den 13:e

Efter en lång och hård dag i skolan begav jag mig till Strömsrums maskinrum för att byta till vinter däck på min bil. Snäll som man är bytte jag även däck på min faders bil som stod vid lokaliserad på samma plats. Efter mycket möda med mutterdragaren gick de rostpräglade muttrarna bort. När bestyret var genomfört åkte jag trött hem för att upptäcka att jag fått med mig biljävelsnycklarna till den andra bilen. Arg som fan krigade jag mig igenom de bittra mil jag körde helt i onödan tillbaka till verkstaden. Inte visste jag att de var de skadade bilförarnas dag idag. Med häpnadsväckande kreativitet säkrade jag mig en plats i helvetet med dom svordomar som slängdes över medtrafikanterna. Väl framme levererade jag bilnycklarna och brände tillbaka utan hänsyn till livet. Nu är jag alldeles för trött för att träna men ska försöka genomföra ett pass senare. Så förvänta en uppdatering framåt midnatt. Tänkte nu vila mig i form...

Här är en annan som vilar sig oförtjänt. På min plats.


Bilden innehåller en enhövdad  cerberus, med raka led från ondskans djup.

Uppdatering om deffen. Har en liten pause nu. Tänkte hejdlöst trycka i mig smörgåstårta och det som erbjuds inom sockerväg! Dock börjar formen ta sig och ett underställ börjar sitta hyfsat bra på den annars päronformade bogen. Trapezius och Pectoralis major gör sitt jobb. Även om jag här poserar likt en fjortiz som desperat letar efter en schysst vinkel till sin profilbild på facebook.



Hörs senare!

//David

torsdag 29 november 2012

Nuff said... (Update)



Dagsfärsk bild från passet jag just nu genomför. Tränat axlar och halva tricepsprogrammet. Har dessutom handleder kvar men de tar vi till sist. Tänker dessutom jogga en bonusrunda ikväll. Att jag tränar som en idiot har sina anledningar men jag rekommenderar ingen att följa i mina fotspår.

Blir något extra ikväll, hungrig på mat, bland annat...

Update - Jaaaaa jag vet att jag inte har så synliga magrutor. Kan folk inte koncentrera sig på det övriga köttbitarna! Jag spänner mig inte för den delen! Jag sparar det bästa till sist ju.

Update - Holy fucking shit! Passet kändes lika tungt som min vardag men mina grippers krossade jag totalt! Hade förväntat mig en total katastrof men istället det motsatta! Detta firar vi med gårdagens avsnitt av Bonde söker fru. Tyvärr inte desamma längre...

Over and out

Sir David Lord Af Blom
Vi blir inga änglar

Igår lyftes de åter igen vikter på MSB gym. Dieten sätter markanta spår på min styrka. Känns som jordens gravitation fördubblats de senaste dagarna. Ett ryggpass blev dock avverkat...

Gårdagens plan var att plugga till morgondagens tenta. Någon sa till mig att man ska göra vad man känner för, så jag åkte på hårdrockskonsert! Tiden var knapp och åter igen fick min Saab 9000 R twinturbo slita för kung och fosterland. Farten begränsades av mitt mord. De fysiska lagarna stod inte en chans då jag blåste förbi Grimhult i nästa 200 km/h. Orkanvindarna som skapades av det vakum som uppstod vid min frammarsch förändrade landskapet för all framtid.

Med buss tog jag, Rickard och Johan oss ner för att möta upp de andra. Kvällen var mörk, hård och kall. Precis som hårdrock. Nere i Kalmar gjorde min hunger sig påmind. In till konsum för att köpa ett paket skinka och en flaska high protein yalla joggi. Till förskräckta blickar inmundigade jag mitt inköp som ett djur. Detta sköljdes ner med sprit på Krögers. Mjöden flödade och bägare svingades. Förkröket toppades med en ålderdomlig drink, en drink som får den starkaste man att vekna. I århundrade har denna dryck varit de heligaste bland människor. Varje droppe smekte min själ när Pigge Piggelin rann ner för min strupe.

Konserten var grym! Stod längst fram när Raubtier slängde sin harmonica över det publikhav som formade dansgolvet. "HOPPA SOM NI VORE INVALIDA" bräkte den karga norrlänningen fram. "No problem" sa jag och fortsatte hoppa som vanligt. Som en liten vilsen pojke med epilepsi rörde jag mig till musiken.








Nu sitter jag här och inväntar den bakfylla som aldrig infann sig denna morgon. Ångesten över morgondagens tenta har slagit nya rekord i mitt vandaliserade sinne. Det är med kall insikt jag förstår att det kommer gå åt helvete. Men vad gör de! Jag ska träna sen. Ska sitta och drömma mig bort från vardagens bestyr. Glömma alla måsten och låta världen trasa sönder mitt yttre. Men jag finns inte där. Jag långt långt långt borta...






Från morgonens promenad. Hoppas ingen ser att jag står och tar bilder på mig själv...





Mitt framtida hem, hej hej! Togs igår när sista ölen skulle ner.

Lovade ju en träningsbild.







Uppdaterar senare om dagens eskapader.

//David

onsdag 28 november 2012

God Morgon

Ett oironiskt och allmänt tråkigt inlägg men kände för att dela med mig.

Vad som sker i en hjärna när man somnar är ett mysterium. I min lilla slemmiga trolldeg begicks de äventyr av hög klass. Konstigt nog kommer jag ihåg detta i detalj:

Tillsammans med en anonym person började natten med att åka motorbåt, i luften. Vi for uppåt, ut i rymden (som innehöll perfekt andningsbart vakum) och till månen. Där hämtade vi sten för att ge bort som julklappar. Vem vill inte ha sten som julklapp!? Till min förvåning befanns sig vårat hus där uppe och naturen var slående lik vår trädgård. Hade det varit på Uranus hade jag inte blivit förvånad, he. Vi fortsatte in till huset för att träna. (De är självklart den första man tänker på när man med motorbåt färdats till månen!) Jag började med att träna bänkpress men eftersom gravitationen eller mitt självförtroende svek mig klarade jag inte att lyfta stången från ställningen. Personen med mig, som är dubbelt så litet, skrattade och lade sig själv där under och pumpade ett par gången. Ställde sig vid spegeln och spände sig. Vi gick ut ur rummet och in till receptionen som av logiska skäl var placerad där. Men våra namn fanns inte med på den lista som förtäljde om man fick bo i huset eller inte. Vi blev utslängde av ett par vakter. Stolt skulle jag visa mitt sällskap att jag inte alls var svag och förberedde mig för strid. När jag skulle börja slåss mot vakterna kunde jag varken dela ut slag eller sparkar. Likt Steven Hawkins låg jag ner och dreglade. Vi började titta på varandra och skrattade ohämmat. När jag vaknade idag så skrattade jag...har aldrig hänt förut men kan inte komma på något bättre vis att vakna. Hade förväntat mig det omvända, så detta var välkommet.

Har den senaste veckan börjat ett litet projekt. Handlar om ett förebyggande arbete med att vara schysst. De går sådär:




Nu ska jag vidare för att plocka poäng i denna ogästvänliga värld! Uppdaterar senare ikväll om träning och resultat.

Ha en trevlig dag
//David

tisdag 27 november 2012

Nu fungerar markören

Det där med att vakna till en väckarklocka är inget för mig. Den svek mig åter igen nu på morgonen. Ska man bli tvungen att koppla alarmet med en högspänningskabel till mumindalen för att få bukt på detta besynnerliga problem? Tur att man ägen en Saab 9000 R extreme 2.0 turbo, för med den brändes de gummi från Högsby till Blomstermåla på ett par minuter. Ljudvallen sprack lika fort som mina betyg på gymnasiet. Väl framme på tåget inmundigar jag min frukost bestående av en liter kvalitativ mjölk. Lutar mig tillbaka och njuter av känslan att köra fortare än ljuset...

Dagens träningen skulle bestått av 1 mils joggande men benen...hela kroppen gav vika efter ett par meter och likt quasimodo bröt jag fram km efter km. Totalt blev det 7 st sådana. Ska fortsätta med det olämpliga att träna mage och handleder senare ikväll. Ska tygla mina aluminiumbeklädda grippers och det plågsamma hjulet. De ska pinas likt Jesus en karg novemberdag. Adrenalinet ska spruta!!!! Nu har jag visserligen lite nageltrång så får se om jag kanske inte tittar på lite film istället...

Middagen bestod av detta:

- En liter mjölk
- Ett halv kilo kvarg
- En dl välling
- En skopa proteinpulver
- En skopa Bcaa
- En skopa ovett

Resultat


Det svåra är att få det att stanna kvar i magen...

 Nu ska jag fördjupa mig i en sådan obeskrivligt sur bok. Hej fjärrvärme!

I morgon bär det av till Mönsterås för att åter igen kämpa på MSB gym.

Ha den fint kväll och glöm inte bonde söker fru i morgon!

//David
Fit forever

Under många år har jag jojjotränat meningslöst fram och tillbaka med uteblivna resultat. Det har inneburit att jag ett par månader styrketränade och åt som en gris. Ökade hyfsat i styrka men även i fett. Därefter hamnade styrketräningen i skymundan och jag joggade bort överflödiga kilon, åt fel och tappade den styrka jag från början byggt upp. Därefter kunde jag vara borta från träningen under längre perioder. Jag stod still.

Träningen har alltid varit en av de bästa upplevelserna i mitt liv. De flesta kommer aldrig förstå detta. Jag mår absolut bäst då jag är i toppform, har stadiga ökningar och en bra fysik. Det kvittar lite hur livet ser ut i övrigt, jag har ändå något de flesta aldrig kommer få! Tänk på att du måste umgås med din kropp konstant. Mår den inte bra påverkas du negativt och tvärt om. Mycket i livet kommer och går men detta redskap får du bära med dig så länge du lever. Föreställ dig att du bara får köra en enda bil i ditt liv, vad väljer du? En rostig sliten Volvo eller en Ferrari!? För mig är valet enkelt...

Träning kommer inte av sig självt, de är tungt, tröttsamt och jobbigt i många fall men behöver inte vara! Din inställningen kommer avgöra hur din träningen blir. Med rätt motivation kan du sköta kosten, sömnen och träningen smärtfritt. Då kommer du märka hur varje pass blir roligare och roligare, där du till sist har du skapat något unikt. Att motstå frestelser är en baggis för du vet att en bra fysik ger dig mer glädje, konstant. För den delen tycker jag att man ska unna sig "onyttigt" då man känner för detta men se till att de inte kostar mer än det smakar.

Jag blickar framåt och tar lärdom av det som varit. Med målet i sikte tar jag sats. Det är bara en tidsfråga innan jag är framme för i mitt sinne är jag redan där.

Leta inte efter fel, för då ser du inget annat.

Uppdaterar senare om dagens träningen och kanske lägger in något mer ingående om träningslära.


Bilden tagen för ett par veckor sedan.


Hoppas jag låter dig inspireras!

//David


måndag 26 november 2012

Kaffe utan grädde är som kärlek utan kyssar

Eller hur var det Eva och Adam sjöng en gång i tiden då man spänt satt och följde dessa individer på en besatt nivå framför den tjocka tv som pröd vardagsrummet. Numera dricker jag kaffe till bonde söker fru och klagar ohämmat på menlösa bönder som sprider pinsamhet i vardagen. Nu ska jag inte dra alla över samma kam men man kan då hitta en del bokstavskombinationer i denna egendomliga skara människor. Kan erkänna att jag dock underhålls även om bonde söker fru höll högre standard förr om åren. Har fortfarande svårt att glömma och ler ljuvligt när jag tänker på Ann-Katrin och hennes äkta maka Jonas aka BLACK FEVER!!!!

På tal om nostalgi, fick säkerställa att inga flygande grisar var framme för någon vecka sedan. Till min lycka/oro fick jag veta att mysteriet på Greveholm ska vara årets julkalender. Den genom tiderna bästa julkalender. Samtidigt minns jag också hur min syster gång på gång plågade mig genom att under flera år konstant titta på samma jävla band. Ett band på vars just mysteriet på Greveholm fanns inspelat. Rörde man videospelaren var risken överhängande att man akut fick åka till lasarettet för att plocka bort diverse bestick och knivar ur lämmarna. Får se om detta år bjuder på samma fest.

Dagens träning gick sådär. Bröstmuskulaturen är totalkrossade efter helgens maxningsförsök. Det sticker och spänner något otroligt när jag försökte träna dessa utstående ting. Däremot gick biceps helt okej. Körde inte redigt allt men det fick duga. Har inte ätit mycket idag så kan inte förvänta mig mer. Ska träna mer mage och handleder senare. Kroppen börjar mer och mer ta form av en mindre känd och spänstig grekisk gud. Om formen kommer toppas runt jul vet jag inte vart jag landar i sommar. Kan bli farligt.






Eftersom datorn är fylld av bilder jag aldrig tidigare skådat kan jag väl lägga ut ett axplock.





En fågelhäst, även kallad pegasus.

Ska försöka blogga mer ikväll.

God kväll!

/David

söndag 25 november 2012

Dag fem

Vart ska man börja? Kan ju först skriva en lite mer njutbar läsning för allmänheten och avsluta med diverse tragiskt privata resonemang.

Historien under är så typisk David Blom...

När jag begav mig hemåt efter att spenderat en dag med min kusin ser jag på vägen fyra reflexvästbeklädda män vinka in mig till vägkanten. Jag stannar vid den avsedda fickan vid vägen där tre av männen börjar inspektera bilen. Nervöst hissar jag ner rutan på bilen och förbereder mig på en poliskontroll.

"Körkort tack" - Säger en medelålders man.

Fumligt sträcker jag min hand innanför jackfickan för att nå plånboken. Något ligger där i vägen. Med tanke på situationen slår det mig aldrig att jag tidigare på dagen varit och vattnat blommorna i min lägenhet i Kalmar. I lägenheten hade jag även avlägsnat ett paket kondomer som jag tanklöst stoppat i min innerficka. Så jag blev lite förvånad och smått generad då jag får upp detta paket framför konstapeln. Ojar mig lite och slänger nonchalant iväg paketet som öppnas och sprider små röda kondomer över framsätet samtidigt som en annan polis trycker näsan mot passagerarrutan och ger mig tummen upp. När jag tycker att gränsen för vad mina redan rödfärgade kinder klarar av återvänder jag med handen till innerfickan. Något annat lägger där i vägen igen. Denna gången tar jag upp en burk koffeintabletter som tidigare inhandlats på apoteket. Polismannen börjar då skratta och frågar ifall jag är en aktiv man. Ett litet fånigt skratt lämnar min gom när jag äntligen får tar i plånboken och räcker över mitt körkort. Hela situationen blev absurd och mycket obekväm. David Blom i ett nötskal. Vad som hände sedan glädjer mig dock. Polismannen stannar kvar ett par minuter och berömmer min bil. Han fann denna Saab 9000 2.0t i gott skick för att vara en 93:a. Jag åkte därifrån stolt men en smula generad.

Just de ja, bild. Den har inget med poliskontrollen att göra:



Tråkig läsning följer, för trött för att underhålla ikväll

Tidigare i helgen så hade min mormor kalas. Mina kusiner sätter alltid stor psykisk press på mig och därav failade jag mål 2. Bara att resa sig igen och försöka gå vidare...mål 1 går väl sådär också. Det är skitsvårt och jag faller hela tiden utan att tänka mig för och tyvärr formar det min framtid, på gott och ont.

Efter kalaset begav min kusin och jag oss till Mönsterås Bruk Gym. I denna sanitära plats skulle det bedrivas maxning. Jag började med att hyfsat enkelt klara 110 kg i bänkpress för att katastrofalt misslyckas på 120 kg. Får ändå se det som ett framsteg då jag gått ner 6 - 7 kg på 3 veckor. Därefter tränade jag ben. Styrkan kändes precis som vanligt. Tränade knäböj med samma vikter jag tränade med i somras. När jag däremot skulle sätta mig vid maskinerna och avsluta mitt pass visade det sig att jag hade mer än dubblerat min styrka sedan ett par månader tillbaka! Från att knappt klarat ett par reps med hälften av viktplattorna kunde jag med stolthet lägga på ALLT och reppa uta bara fan! Det spred sig ett sådan oförklarligt lyckorus i mig. Min ångest att jag misslyckades i bänkpressen innan försvann lika snabbt som livsglädjen tidigare i veckan! Att göra sådana ökningar är bland det finaste en människa kan uppleva!

Den senaste tiden har även andevärlden hjälpt till att skapa en spännande vardag. Inatt då jag sov över hos min kusin hörde jag klart och tydligt hur något i hallen slog och levde fan. Helt övertygad om att det var något som begick inbott gömde jag mig likt en flicka i fosterställning i soffan, beredd att möta herren. Till min förvåning hände inget...efter jag somnat och klockan blivit 7 på morgonen var det min kusins tur att vakna till dessa mystiska ljud. När vi båda vaknat frågade han mig om jag våldtog dasset eller vad jag hade misshandlat i hans hus. Inget svarade jag och han såg lika förvånad ut som jag. Något har förföljt mig den senaste tiden för detta är bara en av många oförklarliga saker som skett.

Blev inget direkt träningsrelaterat inlägg. Kan tillägga att jag tog en morgonpromenad på 4 km i lördags och en kvällspromenad på 5 km idag. Åt två burkar makrill som överraskade mig i slutet med att innehålla en stor fet benbit. Mycket trevligt och hej då framtida tonfiskkonsumering.



Det är nog en hel del jag skulle vela tillägga vilket kommer leda till en update senare beroende på om jag kan sova eller inte.

Lägger in lite bilder som tagits under helgen:
 


Sexy and I know it.....






Min fukost. 60 gram härliga proteiner.





Jag tycker det är tabu att lägga upp bilder på sig själv i solglasögon. Speciellt i vintertid. Tycker det är hemskt.

Det var allt tills vidare. Stay tuned.


Dagens citat av Marie von Ebner-Echenbach, samma sak tänkte jag tidigare i veckan: "Den som tror på människans fria vilja har aldrig hatat och aldrig älskat."

Ha en fortsatt trevlig söndag! Tänk inte på morgondagen, den kommer tids nog ändå.

//David




lördag 24 november 2012

Dag fyra

Blir ett kort litet inlägg innan jag åker iväg. Började dagen med BCAA och whey 80 samt en kopp kaffe. Tog mig sedan igenom en promenad på 4 km. Skön.....t men kroppen kändes lite mör sen gårdagen. Träningsvärken i magen är lika påtaglig som en kniv i njuren. Kanske händer lite i alla fall. Tog en bild som visar hur cool jag är. Det är väldigt viktigt när man bloggar.


En del undrar vad BCAA står för. Givetvis för "Bodybuilding Chemical Animal Anabolic" som är det grövsta man kan ta inom doping. I alla fall om man ska tro min omgivning. Har sagt hej då till pungen för länge sedan och min aggressivitet toppas varje dag...Personligen har jag för mig att det betyder "branched-chain amino acid" vilket är vanligt protein, dock kan kroppen ta upp aminosyrorna snabbt. Detta för att man minskar den naturliga muskelnedbrytningen som normalt sker efter man sovit eller tränar med ett kcalunderskott.

Morgonvikt: 87.5 kg vilket är lägre än tidigare. Dock har jag stannat av lite nu i viktnedgång men detta är helt normalt. Skillnad syns i spegeln i alla fall, vilket faktiskt är det viktigare. Min grisformade siluett bör mer och mer ta form av någon annan mindre fläskig varelse. Tyvärr kan man ju inte göra något åt det som sitter över halsen.

Min Samsung S3 tar hyfsade bilder med fin färgåtergivning utan att man behöver retuschera. Frukosten:



Frukost:

- Gröt
- Whey 80
- Kvarg
- Mjölk
- Multivitamin
- Omega 3
- Mossan inmundigades ej
- Totalt ca 50 gram protein och 500 kcal

Resten av helgen tar jag pause. Har stora förväntningar på nästa vecka!.....Nä den kommer med all sannolikhet vara precis lika skit som alla andra. Får se om det blir pizza ikväll.

Ha en trevlig lördag och gör inget dumt.

//David

fredag 23 november 2012


Dag tre (Update)

De olärda undrar vad titeln till mig blogg betyder. De är latin och översätts: faster higher stronger. Alltså snabbare, mer påtänd och starkare. Man kan tro att det är Lindsay Lohans paroll men detta är då från de gamla grekernas olympiad. Hur kan dessa kraftord hitta en bättre plats på denna gröna lilla boll än som titel till denna blogg.

Dagens träning är inte klar än. Ska senare jobba lite på triceps och handleder. Känns lite motigt nu då jag sprang 1 mil förut. Tiden blev straxt över en halv dag men jag sprang hela i alla fall. Ska lägga in mer bilder och resultat senare. Nu ska jag åka och grilla stjärthalvorna i en cirkulär glasbur som strålar canserframkallande ljus på min redan tumörberikade hud.

Update - Blev ytterst lite triceps, sparar resten tills i morgon. Handleder gick bra. Klämde nästan CoC # 3 vilket får ses som bra då jag gått på kcalunderskott de senaste veckorna. Fortsatte sedan hem till mig syster och hennes pojkvän för att ha en mycket angenäm kväll med varma mackor. De passade bra då jag försöker öka kolhydratskällan i min äckliga kropp inför maxningspasset med Rickard i morgon. Hade gärna skrivit mer men det får räcka för ikväll. I morgon så är jag nog borta hela dagen. Mormor har kalas, sedan följer maxningspasset med Rickard för att sedan fortsätta hem till han för pizza och film. Lägger ut en längre blogg på söndag som summerar veckan och helgens träning.

En bild vill jag klämma in. Detta är min nuvarande stång med en vikt av totalt 135 kg pålastat. Får inte på mer. Däremot försöker jag träna på Kalmar AK så mycket som möjligt.


Vill avsluta med att citera Dalai Lama: "Dear Lord if I can't be thin please make all my friends fat" och jag ska av hela mitt hjärta be om att detta faller in i mitt pussel. Med dagens hysteriska förtäring av foder behöver jag knappast be Gud om hjälp. En del trycker obönhörligt i sig diverse lipidbaserade rätter som om livets låga skulle fimpas vilken sekund som helst. Tro mig, jag har varit där. De första livscyklarna fick jag rulla mig fram. Vart jag än rullade fick jag se upp med att inte krossa missödesberikade individer. Min mor och far fick dra mig med en släpvagn anpassad för stridsvagnar och den fick dom dra med två lastbilar. Jag hade det inte "lätt" he...Sen har vi ju denna psykiska smärta som följt en hela livet.
-”Gå av brädan, du är för fet! Den går sönder!” följt av skratt är något som ekar i mitt vakumfyllda huvud.
Att min tyngd sedan faktiskt tog sönder en skateboard är en annan historia...Än idag väntar jag på att få vakna en enda liten ynka dag och må fantastiskt. Den senaste tiden har inte hjälpt mig. Nu känner jag att det börjar spåra ur. Mål 1...Mål 1...Mål 1...Mål 1...bättre. Var nära att faila mål 2 idag. Fuck...

Kommer med mera ögonbedövande text senare! Glöm inte läsa den manliga dikten i inlägget under!

//David
Eftersom jag känner mig sådär idag så brukar det leda till att jag skapar ovanligt många sånger och dikter. Idag blev det en dikt. Den kanske inte är helt grammatiskt korrekt men försök ignorera detta.

Varsågoda...

Den döende rosen

I en värld vars ljus gav liv till en ros
Sakta växte sig stark

Vacker och ståtlig av riklig dos
Höjde sig högt över mark

Åren gick och dess blad så röd
Började sakta falla

En gång så vacker gick åt sin död
Något som händer oss alla

När ljuset ännu en gång föll över norden
Var rosen försvunnen

Men ett frö fanns kvar djupt under jorden
Och livet åter funnen

Den var bra mycket hemskare från början men jag tycker den speglar den tid som varit och kommer. Nu ska jag rensa tankarna med en joggingtur.
Vänliga hälsningar
David

torsdag 22 november 2012

Dag två

Till min förvånad såg jag nyss att över tvåhundra miserabla individer lyckats hitta till min sida. Ska man dra bort siduppdateringar och felklickare kanske vi landar på ett mer realistiskt tal, säg runt 10. Vilket betyder...att någon mer än min mor läser min blogg! Whohoooo!

Har fått en del klagomål från betydande personer samt klasskompisar, att jag var alltför negativ i mitt förra inlägg. Så jag ber er respektfullt om ursäkt och föreslår att ni skiter ner er. Med det ur vägen ska jag försöka fortsätta skapa en sån gästvänlig blogg som möjligt. Lite gladare denna gång. Varnar dock fortfarande att bloggen är träningsinriktad. Så alla glamourjagande fjortar får beakta att här finns inget glitter att hämta, bara blod, svett och många många tårar...

Styrketräning stod på schemat. Jag började med att värma upp genom att sakta jogga över det karga landskapet. Plötsligt kände jag något i bröstet. Vädret, kosmos och mitt ömmande knä assimilerade sig till en uråldrig känsla som tog över mig. Glädjen av att springa var för stor för att stå emot. Uppvärmningen till passet slutade i 5 km löpning! Tillbaka från rundan välkomnade jag blodsmaken som sakta spred sig i mitt tryne. Jag utnyttjade adrenalinet som sprängde fram i mina ådror för att köra chins. Med hjälp av kättingar runt halsen och den korrumperande bit stål som är placerad vid körsbärsträdet krigade jag mig igenom ett par set. Tyvärr fick jag avbryta passet då hjärtat strejkade.

Slut men ej besegrad fortsatte jag min färd åt konsum för att inhandla en ny chokladkalender, då den onda demonen Nora med sina hypnotiserande ögon tvingat mig kapitulera denna värdefulla almanacka.

Tillbaka från min resa tog jag lite bcaa och fortsatte med att träna axlar och mage. Axelpasset gick bra och utan anmärkningar. Magen stressade jag lite extra med hjulet, crunches och bryggan i vågor. Fläsket dallrar än och jag överväger fortfarande att amputera vissa delar av magen.

Bra dag i övrigt! Ska komplettera med lite bilder senare, eventuellt en video när jag tränar chins. Jag vet, spänningen är olidlig tills nu får se denna högtidliga ceremoni. Tills vidare får ni nöja er med lite gamla träningsbilder. En del av er har redan fått sin syn besudlad från dessa.


Bilden är tagen mellan sommar och jul 2009. Vill åter påminna er om att detta är en träningsblogg! Ni kommer se jobbiga och olämpliga bilder.




Sammanfattning av dagen

Frukost: Ångest, eld och övre delen av gaffeln...okej då, VUXENvälling och en proteindrink med kesella...

Middag: Knäckebröd, proteindrink, multivitamin samt omega 3

Träning 1: 

5 km joggning

Rygg

Chins: 12 reps kv, 10 reps kv + 5 kg, 3 set X 7 reps kv + 10 kg

Mellanmål: Proteindrink och BCAA

Träning 2:

Axlar: hantelpress 10 reps X 20 kg (per hantel), 2 set 10 reps X 25 kg, 2 set 7 reps 28 kg

Mage: två set, dvs cyklar Hjulet X 30, crunsches X 15, brygga 1 min

Får se om jag får över några bilder från mobilen senare! Simma lugnt.

//David

onsdag 21 november 2012

Dag ett

Warning. Wall of text! Continue at your own risk. 

Ja, så skulle man väl kunna inleda denna färglösa blogg. Vi får se hur många blogginlägg man orkar innan man hänger och dinglar i ett snöre. För att inte tappa fokus på mina "mål" tänkte jag skriva och berätta lite hur de går för mig. Och om någon läst ända hit vill jag tacka samt påminna vederbörande att ni aldrig får tillbaka era minuter spenderade på denna sida.

Jag är för skrivandets stund ett totalt vrak. Känner mig som en liten strandad sälunge på en ful klippa långt åt helvete ut till havs. Jordens undergång 2012, katastrof säger en del, befrielse säger jag!  Och om Jesus läser denna blogg, bara nacka mig direkt...Det må hända att jag överdriver något men om du kommer ihåg så har jag blivit andligt misshandlat ett par gånger tidigare. Men någonstans i detta mörker ser jag ett ljus, jag hoppas det är framtiden och inte helvetets portar...den framtiden jag vill ha. Tyvärr rår jag inte över detta nu utan får sitta och vänta som ett barn på julafton. Hoppas det inte ger samma besvikelse som en gång skadade min barndom. Men för er som orkar läsa så kan jag berätta att har jag troligtvis har lärt mig det absolut bästa tricket du någonsin kan lära dig i livet, oavsett vad dina mål är. Det är det mest kraftfullaste du kan tänka dig (och nej, det är inte något på min kropp, kan tro men...). Jag hanterar det inte än men försöker (fortfarande inte något på min kropp!). Det är bland annat ena målet med denna blogg.

En annan anledning till att jag sprattlar i botten av ett hål beror inte helt på det uppenbara. Någonting som har jagat mig ett par år nu har äntligen gett med sig. Jag hoppas jag kan motstå dess förträffliga och enastående grepp den haft på mig. Hoppas jag kan finna kraft i den späda lilla utarmade kropp jag för tillfället besitter, hoppas på stöd från omgivningen även om jag tror att den illasinnade omgivningen gör det motsatta.

Denna blogg kommer fokusera främst på min egen träning men även vara inspiration för andra (det var därför jag började med att spy ut träningsrelaterade saker). Jag har själv suttit och surfat timtals på olika träningsbloggar, blivit inspirerad och peppad. Tyvärr har det inte gett några större resultat, om några alls men jag vill gärna tro det. Det är ju tråkigt med en blogg utan bilder så här kommer en:



Ah! Inte så illa pinkat va? Som ni ser var det 2009. Sedan dess har man hunnit med att fylla kakhålet med tonvis av saker som inte borde vara där (ätbara saker som säljs i livsmedelsbutik).

Jag har för tillfället dessa mål och kommer kämpa med dem varje dag utan att misslyckas. Det handlar inte bara om träning:

Mål 1 - livsorienterat (boring?). Det kanske låter lite töntigt men det är viktigt. Gäller inte bara nu utan för all överskådlig framtid. Inte något i stil med "jag ska våga mer i livet" eller "Jag vågar ta steget". Ganska långt ifrån. Det sistnämnda fungerar inte så bra för den delen. Jag har tagit så många steg att jag kommit tillbaka där jag en gång varit. Det handlar om att ta rätt steg i rätt riktigt men detta mål handlar enbart om mig själv.

Mål 2 -  Måste följas under alla situationer överallt. Samma gäller väl mål 1.

Mål 3 - JA den ska bli kul, alltid siktat, aldrig träffat tills nu.

Mål 4 - Kommer bli episkt! Känner redan adrenalinet rusa genom mina kanaler i vars den svarta sörjan rinner.

Planen var att skriva lite om min dagliga träning och lite av min förtäring (av vad allmänheten skulle definiera som kulinariskt exkrement). Så här följer lite mer sövande litteratur:

Styrketräning:

Marklyft: 135 kg 6, 5, 5, 4

Innebandy: 50 minuter. Jag väntar fortfarande på att levern ska hoppa till rätta. Bra pass.

Om jag orkar kommer det bli mage och handleder senare ikväll.

Kan tillägga att de sista veckornas situation har hjälpt mig på traven genom att tillintetgöra min hunger, tack så jävla mycket. Det har resulterat i att jag väger (vänta) 88,6 kg kvällsvikt. Det är ändå ca 5 kg på 2 veckor vilket inte är bra för den som önskar behålla muskelmassa. Första etappen till mål är att väga 85 kg kvällsvikt. 3 kg på 3 veckor siktar jag på men jag gissar på att det nås snabbare pga den saknade hungern. Jag har startbilder men har inget bra sett att göra över bilder från mobilen. Kommer senare.

Kommer även blogga allmänt om mina träningskunskaper. Vilka jag samlat på mig under ca 10 träningsår vart av ca 2 är på allvar.

Tills dess, ta hand om er och era kära och gör inte som jag och ignorera dem.

//David